söndagshobby

På faceyourmanga.com sysselsatte jag mig nyss med att göra mig själv, Tobias och Jessica. Tidigare idag gjorde jag mig och Tobias i SP Studio. Här får ni resultaten. Det är som ett smakprov men ingen vet av vad. Sen missade jag uppenbarligen Jessicas egentliga ögonfärg och lite så, men förhoppningsvis är det ingenting hon uppmärksammar.

Maya och Tobias

Maya
Tobias
Jessica

bara en massa apropå

Apropå det där klippet från en melodifestival med Kenta roas jag måttligt av värdens "Jag tycker att Kenta har hämtat det här..." och ..."ur en för oss främmande och märklig värld". Och jag roas även måttligt av hur han försöker dra ur Kenta att låten handlar om det liv Kenta levt. Det är ett jävla stackars lilla-klipp. Det kanske inte var meningen.

Och apropå Slussen skriver Peter Cornell i Expressen om Slussen. Stockholmarna ska göra något åt saken, men hur? Det kan väl lägga till så att vi andra som också har arbeten kan sköta vårt och slippa ta reda på hur vi ska bära oss åt.

vart tog det fula lilla sthlm vägen?

När jag klev in på Vi Superstore i Torsvik för att köpa lunch stod de spelande och fasansfulla björnarna i kockkläder. Ja, de står alltid där och rör sig till någon låt som kommer någon helt annanstans ifrån. Men idag när jag klev in rörde de sig till Utan att fråga av Kenta.


Det var 22 grader ute imorse när jag lämnade mitt hem i Kalhelle. Hade jag velat leva såhär om vintrarna hade jag bott någon annanstans, kanske i södra lappland. Nyhetssändningarna rådde stockholmarna att jobba hemifrån och jag önskade en kort sekund att jag hade ett mindre viktigt eller mer flexibelt arbete. Den här kylan klär inte Stockholm. Och Stockholms lokaltrafik, men det är ju vida känt redan. SJ pallar inte heller och resegarantier dras in lite varstans. Jag vet inte varför. Beror förseningar på vädret kan man ändå inte förvänta sig någon ersättning. I alla fall inte i Stockholm och från SL och det är sagt redan från början. Idag har jag dock uppmärksammat få ursinniga ansiktsuttryck och det kanske beror på att det idag är så pass kallt att de annars redan vanliga förseningar (pga rådande väderlek vilket väder det än är) inte chockerar någon.

Jag undrar hur många i Sverige som bloggar om kylan idag. Jag menar, det är ju kallt i hela landet. Skrivs det likadana inlägg av alla dagen till ära? Eller så har det varit såhär kallt längre. Själv har jag varit hemma och sjuk i mer än en vecka och missat allt det här med att tappa tår och inte kunna röka även om man skulle vilja.

Och jag lider med alla som bokat skidsemester på annan ord för det går inte att ta sig det och det finns gott om snö här. Det är verkligen jättevackert på sina ställen, men det är inte Stockholm.

jason

Lånade ett USB-minne av Hanna fyllt med bilder sedan MSN är ett skämtverktyg för filöverföring. På det hittade jag bilder från tusen och en maskerad. Här är jag utklädd till Jason. Det var alla den kvällen och för en gångs skull vann någon annan än jag pris. Alla vann. Fånigt.

Tobias där bakom tog av sig sin mask, men bara för en sekund. Den kliade bakom örat sa han och vi tyckte att han var löjlig och gnällig, men vi upptäckte senare att det satt någon bakom hans öra och kliade honom, så vi fick be om ursäkt. Fånigt.

bästa av pogues

feberfri

Feberfri dag, vilken underbar dag. Språkade med Hanna i telefon, fan vet hur länge. Har lust att springa runt överallt, men är faktiskt lite hungrig. Ska besöka grannen förr eller senare för en liten dammsugning. Hon är skapligt nyopererad och jag är uppenbarligen en god granne, hrm. Tobias är i Västerås, Jessica är i Kungsängen, Hanna också. Jag är hemma och full av överskottsenergi jag inte riktigt vet var jag ska göra av. Eller det vet jag väl, men...

häst

Hanna hävdar i just denna stund i andra änden av... eller i telefon... att den värsta väckningen någonsin var den när hon vaknade bakfull hos mig av att jag hoppade på henne och skrek "HÄÄÄST!". Jag är så jävla stolt.

costume awards -08

Efter att ha varit med på en upplagd bild, fick Marxie mersmak för bloggkändisskapet och letade snart rätt på en bild från sin resa till en av världens största men mest händelselösa maskerader. Den inträffar var fjärde år och hölls år 2008 i New York, USA. Jag kunde inte åka eftersom att jag var med och arrangerande europamästerskapen i utklädning i Sighişoara, Rumänien. Marxie var en god representant för Sverige och tog hem två bronsmedaljer.

julmaskerad vid liljeholmen

Och en från julfesten. Finns så många historier från den att jag omöjligt kan välja ut en att berätta. Kanske en annan gång.Jag, Anna-Karin och Agnes i alla fall och ni ser vad vi föreställer.

krokro

För något år sedan började maskeraden på min och mina grannars lokalpub. Eftersom Peter inte ville komma var han inte heller välkommen. Magnus var utklädd till krokodil och tjatade hela kvällen om hur det var krokodilens afton och att han ville ha ett krokodilägg med en krokodilbäbis i. När det började bli tjatigt stängde puben och alla nickade instämmande till någons "perfect timing" med brutal finlandssvensk brytning. Magnus gick hem medan vi andra fortsatte kalasa på diverse ställen... ...först hos Tris och sen hos Peter. Jag var utklädd till Morran och här är två bilder från kvällen.

behemot

Jag läste Mästaren och Margarita, lånade ut den och det var länge sedan. Fortfarande har jag inte fått tillbaka den, men Tobias förstod vad den betydde för mig och köpte mig en ny. Han är god, han. Så nu vill jag låta tatuera kissen (ändring: tatuera in kissen, kära nån), men det får inte mamma veta.

förlåt marxie

Lite gamla maskeradbilder från förr. En som Marxie absolut inte vill ska dyka upp eftersom att han försökte klä ut sig till säkerhetsansvarig på Playahead, men misslyckades. Hela hans personlighet fick lysa igenom.Och så ännu en bild på Magnus från alla helgons förberedelser. Magnus blev faktiskt utvald till hedersgäst på självaste alla helgons afton just för den här kostymen. Han var värd och fick dela ut pris (till mig) på halloween. Jag var utklädd till Fantomen...och inte vilken fantom som helst utan den på Operan.

min tjusige vän magdansnus

Hittade en bild från alla helgons fest på lokalpuben här om året. Eller... det var ett intro till halloweenmaskeraden. Som en förfest vi hade varje helg i oktober. Magnus hade ingen aning om vad han skulle klä ut sig till, men eftersom att han precis hade börjat ta lektioner i magdans (han vill använda det som dansterapi i sitt arbete) och hade fått en dräkt i 40-årspresent av mig föreslog jag att han skulle klä ut sig eller komma som han är: som magdansös. Det gick väl ihop med hans Doc Martens om ni frågar mig. Sen vet jag inte om jag håller med om att magdans bör läras ut i terapeutiskt syfte i grundskolor, men vad vet jag om psykologi?

Oktober 2008 var hur som helst en hyvens månad! Inga prisutdelningar dock förrän på självaste alla helgons afton.

absinth och hemslöjd

Hittade en bild på Hanna från en indianmaskerad utan dess like. Jag missade maskeraden enligt alla, men faktum är att jag klädde ut mig till inredning och var där och smygfotade. Hannas fredspipa hade hon gjort själv. Hon sysslar en del med hemslöjd när hon inte har något annat för sig som att kratta löv eller bjuda på tårta. Ja, eller gå på maskerad men det borde inte behöva tilläggas. Pipan stoppade de med vanlig tobak. Ni behöver inte undra. Absinten ställde docktill det en del.

and get away with it

Den här hittade jag i någons bilddagbok och jag fick en liten släng av "jaha, det är därför jag har ett konto på bilddagboken för jag har aldrig vetat"-uppenbarelsen. Sen var jag jävligt snabb på att logga ut för i övrigt roas jag ju måttligt av att sitta och bläddra igenom folks tiotusentals bilder. Det är inte riktigt min grej och därav går ännu en sak upp för mig: Det finns ingen anledning för mig att ha ett konto på bilddagboken och således är det inte särskilt konstigt att jag aldrig känt till anledningen. Jag är helt enkelt inte tillräckligt instabil mentalt för att hitta på saker som inte finns... förutom när jag hittar på en del saker som inte finns, men snart gör det. Ja, efter mitt påhittande. Nog.

Hade en hata poliser-diskussion med mamma när jag och Tobias hälsade på henne på Gotland. Jag sa rakt ut att jag inte riktigt förstod polishatet eftersom poliser bara är människor liksom alla andra och det fick jag äta upp. Mamma påstod sig förstå precis med tanke på att de får begå våldsbrott utan att bli dömda. Det ses nödvändigtvis inte ens som ett brott och de följer dessutom ofta order hur vansinniga order de än blir beordrade att följa. Bara tanken på det känns farlig. Sen arbetar det visst till viss del för staten, men snarare för kapitalet och kapitalets skull. Och visst hjälper poliser också människor som har det svårt, men det får vi sällan veta. Hon förklarade helt enkelt för mig och jag kände mig jättedum och nu.... nu ska jag leta efter en maskeradbild.

nytt tillstånd

Siri köpte kängor på Tradera för länge sedan och nu har de kommit. Jag vill göra detsamma. Eller kängor och kängor. Jag vill ha tre-håls därför att jag tror att det ska bli vår. En vacker dag. Tobias kommenterade Siris kängköp med "Det är ju jättebra. Då slipper hon gå in dem." medan jag tycker att lite av charmen och historien med ett par nya kängor eller skor är hur plågsamt det är att gå i dem till en början. Och hur man inte kan använda dem så mycket som man önskar för att man då inte skulle ha hälar kvar att gå på. Så har jag det nu med mina oxblood(se bilden!) Det är en fröjd att gå ut med dem, jag känner mig extra fin och det är väl meningen. Samtidigt kan jag inte påstå mig skriva det här inlägget i annat syfte än att försöka ta kol på avundsjukan jag känner gentemot Siri och hennes nya, gamla kängor.

Jag har hamnat i något shopaholictillstånd och det är inte helt ovanligt att jag gör det när jag är hemma och febrig. Jag måste liksom ha någonting att sysselsätta mig med. Sådan tur är, är jag den här gången sjuk innan löning och inte efter. Ändå är jag på väg att köpa kläder jag inte vill ha som till exempel två Lonsdale-pikéer på Tradera, djävulens säljsida. Lejonet kutar omkring på kragen, det gillar jag inte alls. Ändå måste jag SMS:a Tobias och be honom säga åt mig att låta bli att köpa dem. Jag har ju redan ännu en Fred Perry-piké på väg, en Merc-jacka jag hittade till Tobias och snart en Lonsdale-tröja som ingen kommer få ta ifrån mig för att jag lite ser den som kärleken i mitt klädliv (kläd- och skoliv är olika liv). Ingenting någonsin under min uppväxt har tytt på att jag en dag ska drabbas av detta klädköparsug. Någon förvarning tycker jag att jag borde ha fått för nu är jag inte beredd på det här!

femtio och en dag

Det är 51 dagar kvar tills Cock Sparrer spelar på Fryshuset och det känns som om det är 51 dagar kvar tills det är vår. Så går det när svensken klagat på snöfria jular i tio år. Plötsligt blir det riktig vinter och det dröjer inte länge förrän vi klagar på den. Gnälliga svenskar, men inte för gnälliga. Man vill ju inte framstå som gnällig.

Vid den här tiden på året brukar det se ut som det gör ute nu, men det brukar inte ha gjort det i två månader. Någon frågade mig om jag gillar vintern och snö och jag kunde uppriktigt svara att jag inte gör det längre, men jag vet att jag ska göra det igen. Nästa år. Eller om två år.

som en tjej

Jag, jag, jag. Jag blir alltid aningen emo som i emotionell när jag suttit hemma mer än en dag med feber och dessutom alldeles ensam. Enligt mor min är det en av feberns mer vanligt förekommande följder så jag ska inte behöva oroa mig. Säkert vore det mer oroväckande om jag trivdes som fisken i vattnet alldeles ensam hemma med feber och beslutet att inte röka mer. Hur som helst. För att försöka låta bli att påverkas av nedstämdheten och hata mitt liv en timma varje dag så duschar jag, klär mig i Tobias kläder och målar mina naglar. Som en tjej. Aja.

Barrett's priveteers (inte riktigt lik Quilty's version).

Och här är Stan Rogers, mannen bakom Barret's priveteers och karln som Allan, jag och Siri mötte på Franken i Berlin, visat sig ha känt under den tid Stan fortfarande var i livet. Världen är så stor, så stor. Och Allan, ja, lite av Allan. Bilden nedan är förstås tagen av Siri.

-pet

Chips, smörgåstårta, kissnödig, Darkbuster. Gav upp i ett parti betapet mot Jessica "Jesen" och Marxie "rorschach" eftersom de var så långsamma. Betapet stressar mig till max och jag varnade dem innan. Efter två ord gav jag mig och jag skäms inte. När jag och Tobias hälsade på mor min på Gotland spelade vi Alfapet och jag vann med 304 poäng över mammas 218. Det gick inte så bra för Tobias, men nog om det.

Jag ska inte spela spel. Jag är ingen ödmjuk vinnare. Jag är fruktansvärd. And I'll try to make and I'll try to make it right.Älskar alltid Darkbuster och nu ska jag vila.

traderarg

Ibland blir jag så trött på Tradera och undrar varför de som säljer fina kläder alltid måste slänga upp dem där. Varför kan de inte bara ringa mig direkt och säga "Hej, jag tänker sälja mina fina kläder i din storlek för skamliga priser. Vill du ha?"? Då skulle jag kunna svara ja och så skulle alla slippa allt krångel och all stress och alla aggressioner, eller framför allt jag skulle slippa aggressionerna som växer inuti mig när någon försöker stjäla kläder framför näsan på mig. LÄGG AV. DE ÄR MINA. SLUTA BUDA, NI SKA ÄNDÅ INTE FÅ DEM.

Och så till något annat. Jag var inne på min väninna Jessicas sida på communityn Skunk idag och läste hennes intressen, vilka jag vill dela med mig av till er. Utan att skämmas.

Intressen

Chatta maybeeeee HångLa Have FUN KILLAR Look at TV you know LyssnA på MuZik meZZa My friends SHOPPA Skratta Snacka Sola SUPA! Zzzzova

fyllesvin

Ibland måste man bjuda på sig själv och ni kan tro att jag har tagit bort tagen på mig på Facebook. Här kommer den i alla fall. Som en lyckans present eller jag vet inte. Det var den årliga julaftonsmaskeraden och jag hade suttit hemma, slagit in julklappar, druckit julöl och lyssnat på grekisk punk. Laddat inför det stora kalaset helt enkelt. Alla älskar julen.Min kusin Agnes och min syster Nanna var också på maskeraden. Hela släkten faktiskt. Ja, typ. Inte riktigt.

elefarah

Till slut gick hon med på att skicka en bild när hon, Farah, är utklädd till elefant. Det ser ni kanske. Tjusig! Farah är alltid sådär glad när hon klär ut sig och därför är det så roligt att gå på maskerad med henne. Hon blir liksom lite hög på kostymer, men tänder bara på folk utklädda till reptiler. Ingen fest utan Farah!

ooooh yeah

Idag ska jag hitta ett foto på Farah när hon är utklädd. Hon har massor från en avlägsen maskerad, men av någon besynnerlig anledning vägrar hon skicka dem. Vi får se hur det slutar. Medan jag tjatar på henne ska jag lyssna på The Jam - Town Called Malice.

modellgasell

Vann pris på Dancing Dingo för mest tjusiga. Alla var utklädda till olika typer av idisslare, men ingen lika tjusig som jag och jag fick därför stå modell till affischen för nästa års makalösa maskerad.

firren

Själv var jag utklädd till en fisk, eftersom att idén var överväldigande och inspirerande. Ingen annan var utklädd till fisk och jag vann överlägset. Ingen brydde sig ens om att Steve Urkel var där. Fast... ingen kände ju heller igen honom och trots det att han var bjuden trodde ingen att han skulle dyka upp. Jag försökte gömma mig för kameran för att ge andra en chans att vinna. Eftersom alla inte stannar till prisutdelningen utgår juryn från bilder när de dömer tävlingen. Hur de lyckades fånga mig på bild, vet jag inte.

mingelbilder med färgtema

Träffade Steve Urkel på en maskerad här om veckan, och hittade precis en bild på min högteknologiska mobiltelefon som föreställer honom utklädd till räv. Han vann pris, men bara andrapris.

Vivvi var också där och vann någonting, men vad säger jag inte.

punk & disorderly

Jag kan inte låta bli att vara lite ledsen över det faktum att jag missar det här. Sedan ser jag förvisso Cock Sparrer på Fryshuset den 10e och bara tanken på det är förtjusande, hänförande, men. Ja. Förstås.

skalla sparka sluta aldrig slå

Det måste vara svart att komma iväg till jobbet när ens flickvän sitter och kissar iklädd en Grimsby Town-tröja och sjunger på någon låt av Gatans Lag.

slussen

Jag vill inte ha ny Sluss. Slussen är fin som den är, men alla stockholmare verkar onekligen inte vara överens på den punkten. Att det ska byggas om och donas och ha sig har jag vetat länge och det har legat som ett litet gruskorn i min känga hela tiden. Efter ett tag vänjer man sig och snäll eller svensk som jag är anpassar jag mig snart, vänjer mig och tänker på annat. Gnäller visserligen, men bara ganska mycket. Man vill ju inte framstå som gnällig...

Slussen är min ögonsten. Ja, lite. De få gånger jag suttit på Gondolen eller av någon anledning gått på bron där oppe har jag tittat ner på Slussen och låtit mig förundras över det kaos som ovanifrån ser ut att råda. Det är för mig omöjligt att förstå hur de tänkte när de byggde Slussen. Det är ju det som hela charmen för bövelen. Vi behöver väl inte ta kål på allt som är charmigt, så som det traditionella midsommarfirandet, Slussen och allt annat? Jag menar, det är ju inte lätt att veta vad Sverige var när landet numera är nytt. Stockholm är inte längre grundat på 1200-talet. Det grundas var tioende år eller något. Hur länge håller arkitektturmode i sig? År 1642, 1755 och 1935 har Slussen byggts om. På bilden ovan invigs Slussen för tredje gången. Vi nöjer oss tydligen inte. Jag tänker fan inte vara med på en invigning av någon sluss som ska rivas och byggas ny om bara några år igen.

Men. Jag lär anpassa mig till det likt till allt annat. Snart är Slussen inte Slussen längre utan bara ett minne blott och snart inte ens det. Så jag önskar att man kunde riva en skapligt ny byggnad och bygga en ny och sedan efter några år riva den nya och bygga än ännu nyare och så vidare i oändlighet. Det är kanske det vi gör. Hejdå.

ett svar på en kommentar

Snart beställer jag snart pizza till oss igen. Gårkvällen var en höjdare som tog slut lagom tidigt för min och Kalles del som däckade på varsit håll så fort vi var hemkomna från en av de väldigt få lokalpubarna i orten. Tobias och Martina spelade ölspel till förbannelse och mådde därefter idag. Slutet gott, allting gott.

Anna, jag kan inte svara på din fråga till dig direkt eftersom att du inte bidragit med någon kontakt i din kommentar, men här har du: cocksparrersweden.com, kjellhell.se, prettyshittytown.com. Det ryktas om att biljetterna släpps 18:00 ikväll. Hoppas att jag varit till någon hjälp över huvud taget.

it's punk rock

Så jag tittartillbaka på det ljuva punk rock-livet vi levde i Berlin. En bild för att representera hela resan finns att tillgå och jag ska visa den för er. Så småningom, men i detta inlägg. Lovar.

Tobias är på väg till Bålsta eller redan framme för att möta Kalle och Martina som han ska ta med hit. Han har lovat att handla cigg på vägen, vilken tur jag har. Tills vidare dricker jag Nils Oscar India Ale, smakrika fanskap. Gudskap. Jag undrar vad pappa sysselsätter sig med och jag undrar om jag orkar gå ut och röka och jag gläds mäkta åt att jag ska se Cock Sparrer 10 april. Det blir ett kalas utan dess like. Vilken lördag.

Magnus har avböjt från resan till Göteborg för Jävlaranamma. Han har viktigare saker för sig och jag är dödsbesviken, men han är en vuxen man och bör kunna överväga och jag får helt enkelt anta att det viktigare han har för sig faktiskt är viktigare. AIK's premiär i allsvenskan ursäktar han sig med och hoppas jag inte är den enda anledningen till att han stannar hemma. Visst förstår jag att han vill närvara då, men det är ju inte vilket band som helst som han i tre månaders tid sagt att han absolut ska följa med och se. Utan tvekan. Det är Jävlaranamma. Älskade Jävlaranamma. Han är inte tillräckligt ledsen för att han inte är från Göteborg.

Och nu vad alla har väntat på. Den världsbra bilden som nog inte säger mer än hela tusen ord men kanske mer än tio. Bilden är på Ilias, som vi träffade i Berlin på just den puben bilden är tagen, fast dagen efter, och Siri som varken hon eller jag lade märket till först, men nog är hon med. Enligt Ilias är det mesta punk rock och även om vi hälften av gångerna får lov att hålla med honom bör det inte vara tveksamt för någon vad bilden visar.

Vi hade varit på maskerad förstås, men hade vi varit hemma i Sverige hade kvällen lidit mot sitt slut så vi tog av ren vana av oss våra masker. Och kastat dem någonstans eller gett dem till flickan i baren. Ilias hade varit utklädd till ett lokomotiv och Siri till en zebraff (en zebrarandig giraff, för er mindre allmänbildade). Jag var utklädd till ljusbäraren själv och vann avsevärda priser. Förstås.

vi lär oss

Nu dricker både jag och fjåsen Pistonhead. Han har ännu inte nämnt mitt patetiska försök till städning. Vi lyssnar på Knutna Nävar. Och lite Robert. Hejdå!

Lär av historien av Knutna Nävar

Robert Gustafsson i Så ska det låta med Livet är en fest.

uggla, det självklara valet

När jag och Siri skulle åka till Berlin var det mycket blandade känslor och vi var osäkra på om vi skulle komma iväg över huvud taget eftersom en av årets roligaste maskerader var samma dag som avresan. Efter många vilda diskussioner och prioriteringstabeller, poänglistor och gräl kom vi i alla fall överens om att det kanske skulle finnas en liten möjlighet, om allt flöt på utan oanade hinder, att vi skulle hinna till maskeraden först och till Skavsta sedan. Såhär såg jag ut på maskeraden och hur Siri såg ut kunde jag inte se genom de där små hålen förstår ni väl. Jag vann pris, men det var inte utdelning förrän jag och Siri var i Berlin så Peter, som inte ens var utklädd? tog emot mitt pris och livnärde sig på vatten resten av kvällen eftersom att han inte hade råd med annat.

Försökte motivera Peter till att möta upp oss lite tidigare och visst klä ut sig, men det gick sådär utan mun.

för att dödskallar är så häftiga

Sitter dagen till ära vid datorn. Inte gjort på mången dag, men det är blott en inbillning. På kontoret datorerar jag och även hemma, men sällan mer än i några få minuter. Det räknas sällan. Tobias har rest till Jakobsberg och systemet för mer Pistonhead, en öl jag igår fann på bolaget på väg hem från jobbet. Det var en dödskalle på dem och en säsongsöl, så jag väntade inte en sekund utan kastade den i korgen likt en vilde. Precis innan Tobias skulle resa bestämde vi oss för att öppna en och smaka om det var någon idé att köpa fler. Ja, med tanke på att det inte är någon vidare dyr öl. 11 eller 12 spänn. Mitt minne är osäkert men långt. Någon annan bild än den på bolagets hemsida hittar jag inte.

Lyssnar på Bella Ciao av Modena City Ramblers och ska städa. Har lovat att städa. Tänker städa. Snart. Bara en gång till. Tobias vänner, Kalle och Martina, från Västerås kommer på besök ikväll. Jag ska så gott jag kan försöka bete mig och vara representabel så att Tobias slipper skämmas. Eller så gör jag precis tvärtom, bara för att få mig ett skratt. Kanske blir det maskerad, men förmodligen inte. Dock är det maskeradbilder på väg någon gång snart för Hanna har fått igång MSN Messenger på sin dator nu, så att hon kan skicka dem!

Modena City Ramblers - Bella Ciao

bra dag

Pet Shop Boys - Se a vida é

Min far skickade ett mail, en bild och en rad:

Bag lady with evil companions?

trainstations out west, everywhere else seems between

Jag har vart frånvarande en längre tid från denna här bloggen. Det beror på en tillfällig exiltillvaro i San Miguel County. På resa i södra delen av mellanamerika, Colorado, tog pengar slut någonstans nära San Miguel, så vi blev avslängda från tåget vi åkte på och fick lifta in till San Miguel och ta jobb på en bar. Svabba golv och så vidare. Eller så har jag läst för många Bukowski, Faulkner, Cormac McCarthy, lyssnat på för mycket Tom Waits, Ben Nichols, Warren Zevon och tittat på för många Jarmusch, Spike Lee, John Huston filmer. Kanske har jag bara vart här i Sthlm. Träffat folk, pluggat o sånt man alltid gör, sånt som typ är vardagen här.

sur maya

Peter sitter precis och skriver ett inlägg, men lika sur är jag för det. Häller ut Red Bull och reser till Lidingö centrum för att göra narr av Peter. Ska brätta för alla hur han sviker sin familj och sina vänner och sedan låtsas som ingenting för det är vad han gör bäst. Låtsas som ingenting på Internet. Och jag hatar den här ön. Saknar fastlandet mest jämt.

Peter... kommer någon som läser detta tro att jag inte kan hålla masken längre utan är uppriktigt upprörd i min blogg? Vår blogg.

längtar kaffe

Kaffet är slut och jag hällde precis upp Red Bull i ett glas. Vad fan då för? Ingen aning. Det ser smakligt ut, som kolsyrat kiss. Nom, nom. Går inte ner heller, för att det smakar som det gör.

Peter är dum i huvudet och jag vet att ni vet. Inga nyheter är goda nyheter, men det var inte heller någon nyhet!

Jobbar lite. Nom, nom.

Läser burken. "En varierad och balanserad kost samt en hälsosam livsstil rekommenderas."

celebrate the bullet

Internet på kontoret och lite musik, men sen ska jag äta lunch, dricka kaffe och försöka socialisera med vem som helst. Löneförhöjning är helt ok.