it's punk rock

Så jag tittartillbaka på det ljuva punk rock-livet vi levde i Berlin. En bild för att representera hela resan finns att tillgå och jag ska visa den för er. Så småningom, men i detta inlägg. Lovar.

Tobias är på väg till Bålsta eller redan framme för att möta Kalle och Martina som han ska ta med hit. Han har lovat att handla cigg på vägen, vilken tur jag har. Tills vidare dricker jag Nils Oscar India Ale, smakrika fanskap. Gudskap. Jag undrar vad pappa sysselsätter sig med och jag undrar om jag orkar gå ut och röka och jag gläds mäkta åt att jag ska se Cock Sparrer 10 april. Det blir ett kalas utan dess like. Vilken lördag.

Magnus har avböjt från resan till Göteborg för Jävlaranamma. Han har viktigare saker för sig och jag är dödsbesviken, men han är en vuxen man och bör kunna överväga och jag får helt enkelt anta att det viktigare han har för sig faktiskt är viktigare. AIK's premiär i allsvenskan ursäktar han sig med och hoppas jag inte är den enda anledningen till att han stannar hemma. Visst förstår jag att han vill närvara då, men det är ju inte vilket band som helst som han i tre månaders tid sagt att han absolut ska följa med och se. Utan tvekan. Det är Jävlaranamma. Älskade Jävlaranamma. Han är inte tillräckligt ledsen för att han inte är från Göteborg.

Och nu vad alla har väntat på. Den världsbra bilden som nog inte säger mer än hela tusen ord men kanske mer än tio. Bilden är på Ilias, som vi träffade i Berlin på just den puben bilden är tagen, fast dagen efter, och Siri som varken hon eller jag lade märket till först, men nog är hon med. Enligt Ilias är det mesta punk rock och även om vi hälften av gångerna får lov att hålla med honom bör det inte vara tveksamt för någon vad bilden visar.

Vi hade varit på maskerad förstås, men hade vi varit hemma i Sverige hade kvällen lidit mot sitt slut så vi tog av ren vana av oss våra masker. Och kastat dem någonstans eller gett dem till flickan i baren. Ilias hade varit utklädd till ett lokomotiv och Siri till en zebraff (en zebrarandig giraff, för er mindre allmänbildade). Jag var utklädd till ljusbäraren själv och vann avsevärda priser. Förstås.

vi lär oss

Nu dricker både jag och fjåsen Pistonhead. Han har ännu inte nämnt mitt patetiska försök till städning. Vi lyssnar på Knutna Nävar. Och lite Robert. Hejdå!

Lär av historien av Knutna Nävar

Robert Gustafsson i Så ska det låta med Livet är en fest.

uggla, det självklara valet

När jag och Siri skulle åka till Berlin var det mycket blandade känslor och vi var osäkra på om vi skulle komma iväg över huvud taget eftersom en av årets roligaste maskerader var samma dag som avresan. Efter många vilda diskussioner och prioriteringstabeller, poänglistor och gräl kom vi i alla fall överens om att det kanske skulle finnas en liten möjlighet, om allt flöt på utan oanade hinder, att vi skulle hinna till maskeraden först och till Skavsta sedan. Såhär såg jag ut på maskeraden och hur Siri såg ut kunde jag inte se genom de där små hålen förstår ni väl. Jag vann pris, men det var inte utdelning förrän jag och Siri var i Berlin så Peter, som inte ens var utklädd? tog emot mitt pris och livnärde sig på vatten resten av kvällen eftersom att han inte hade råd med annat.

Försökte motivera Peter till att möta upp oss lite tidigare och visst klä ut sig, men det gick sådär utan mun.

för att dödskallar är så häftiga

Sitter dagen till ära vid datorn. Inte gjort på mången dag, men det är blott en inbillning. På kontoret datorerar jag och även hemma, men sällan mer än i några få minuter. Det räknas sällan. Tobias har rest till Jakobsberg och systemet för mer Pistonhead, en öl jag igår fann på bolaget på väg hem från jobbet. Det var en dödskalle på dem och en säsongsöl, så jag väntade inte en sekund utan kastade den i korgen likt en vilde. Precis innan Tobias skulle resa bestämde vi oss för att öppna en och smaka om det var någon idé att köpa fler. Ja, med tanke på att det inte är någon vidare dyr öl. 11 eller 12 spänn. Mitt minne är osäkert men långt. Någon annan bild än den på bolagets hemsida hittar jag inte.

Lyssnar på Bella Ciao av Modena City Ramblers och ska städa. Har lovat att städa. Tänker städa. Snart. Bara en gång till. Tobias vänner, Kalle och Martina, från Västerås kommer på besök ikväll. Jag ska så gott jag kan försöka bete mig och vara representabel så att Tobias slipper skämmas. Eller så gör jag precis tvärtom, bara för att få mig ett skratt. Kanske blir det maskerad, men förmodligen inte. Dock är det maskeradbilder på väg någon gång snart för Hanna har fått igång MSN Messenger på sin dator nu, så att hon kan skicka dem!

Modena City Ramblers - Bella Ciao

bra dag

Pet Shop Boys - Se a vida é

Min far skickade ett mail, en bild och en rad:

Bag lady with evil companions?

trainstations out west, everywhere else seems between

Jag har vart frånvarande en längre tid från denna här bloggen. Det beror på en tillfällig exiltillvaro i San Miguel County. På resa i södra delen av mellanamerika, Colorado, tog pengar slut någonstans nära San Miguel, så vi blev avslängda från tåget vi åkte på och fick lifta in till San Miguel och ta jobb på en bar. Svabba golv och så vidare. Eller så har jag läst för många Bukowski, Faulkner, Cormac McCarthy, lyssnat på för mycket Tom Waits, Ben Nichols, Warren Zevon och tittat på för många Jarmusch, Spike Lee, John Huston filmer. Kanske har jag bara vart här i Sthlm. Träffat folk, pluggat o sånt man alltid gör, sånt som typ är vardagen här.

sur maya

Peter sitter precis och skriver ett inlägg, men lika sur är jag för det. Häller ut Red Bull och reser till Lidingö centrum för att göra narr av Peter. Ska brätta för alla hur han sviker sin familj och sina vänner och sedan låtsas som ingenting för det är vad han gör bäst. Låtsas som ingenting på Internet. Och jag hatar den här ön. Saknar fastlandet mest jämt.

Peter... kommer någon som läser detta tro att jag inte kan hålla masken längre utan är uppriktigt upprörd i min blogg? Vår blogg.

längtar kaffe

Kaffet är slut och jag hällde precis upp Red Bull i ett glas. Vad fan då för? Ingen aning. Det ser smakligt ut, som kolsyrat kiss. Nom, nom. Går inte ner heller, för att det smakar som det gör.

Peter är dum i huvudet och jag vet att ni vet. Inga nyheter är goda nyheter, men det var inte heller någon nyhet!

Jobbar lite. Nom, nom.

Läser burken. "En varierad och balanserad kost samt en hälsosam livsstil rekommenderas."

celebrate the bullet

Internet på kontoret och lite musik, men sen ska jag äta lunch, dricka kaffe och försöka socialisera med vem som helst. Löneförhöjning är helt ok.

kort meddelande

Datorn dog, återupplivades och allt ska förhoppningsvis snart vara som det borde. Eller brukar!

kronisk peterbesvikelse

Nu sippar jag loka på lunchrast och ska arbeta igen om 17 minuter. Det är mäkta anteckningsvärt.

Vivvi ska med och se Rogues Utd. OCH Lowlifes på lördag. Det blir awsome. Vi klär kanske ut oss? Blink, blink. Eh.

Peter pluggar, men vi vet att han aldrig kommer att bli någonting. För den meningen ska jag ha dåligt samvete resten av dagen, men det får det vara värt. Tid för ett blogginlägg borde han ha. Och tid för Snövit på lördag också för den delen, men icke. Han ska på kalas hos Robin och Magdalena. De är okända för mig, men jag hoppas att de är ett par.

Jag blir obekväm när Peter träffar singelkvinnor. Det beror inte på att jag vill ha honom för mig själv, utan på att alla kvinnor eller flickor han träffar verkar vara skvatt galna, helt från vettet, vansinniga, tokiga, ute och cyklar. Inte alla chips i påsen eller tangenter på bordet eller indianer i stallet eller hästar i kanoten.

kanin på/i maskerlin

Det här var alltså i Berlin. Halvsynd att Peter inte kunde komma. Som ni ser var vi på kalas. Det var på pub Franken, tror jag. Vi hade jätteroligt och jag vann pris för bästa... ja, ni ser ju vad jag föreställer (eller till och med är med min inlevelseförmåga). Siri var utklädd, men till något annat och vann således ett annat pris.

Vi försökte beställa ale, men fick veteöl. Dock inte mig emot.

Kepsen lånade jag av någon som inte pratade engelska. Eller svenska för den delen. Kanske kunde han göra sig förstådd på tyska. Man kan ju anta det, men aldrig veta säkert. Om vi inte får tag på vaskern och frågar ut honom ordentligt. Kanske tillsammans med någon som pratar både svenska och tyska och som vi dessutom litar på. Jag vet emellertid inte varför vi skulle anstränga oss så till den grad för att ta reda på någonting som inte ens intresserar någon av oss... föga. Egentligen.

rogues igen

Rogues Utd. på Snövit på lördag. Jag, Tobias, Magnus! Peter? Inte vilken Peter som helst utan en annan Peter såklart! Tid: Ingen aning. Inträde: Ingen aning. Jag följer bara efter Magnus.

-erska

Jag skapade ett konto på Wikipedia under en nikotinkick utan dess like (överdrift) bara för att jag irriterade mig maximalt på att det stod att Julia Cæsar var skådespelare. Antingen hittade jag inte möjligheten eller så var det inte möjligt att ändra till skådespeleska så nu har jag slösat minutrar av mitt händelserika (läs -lösa) liv. Hemma och sjuk på hostmedicin och pencillin. Jessica, Hanna, Sandra och förmodligen andra är på Eagle och lever hoppeligen loppan. Jag skålar i Lepheton.

berlin del 1½ på pubjakt

Vi följde bara kartan, på vilken någon på Get A Life markerat var Trinkteufel låg. Eftersom vi inte gav oss av mot puben förrän mitt i natten, fick vi gå i kanske en halvtimma innan vi var framme vid den utmärkta adressen. Dock låg där inget Trinkteufel. Johannes som vi bodde hos hade talat om för oss att Trinkteufel betyder "gate to hell" (ja, jag vet nu att det inte stämmer) så vi gick och frågade efter "gate to hell fast på tyska" eftersom att Trinkteufel ännu inte sparats i vare sig mitt eller Siris minne. Det visade sig snart att "gate to hell" översatt till tyska är ungefär detsamma, så vi hamnade på någon Bar 11 intill en pub kallad Wild At Heart (tror jag), som tydligen var också var en så kallad punkpub, men inte öppen och inte den vi ville åt.

Inne på Bar 11 satt en karl med ett glas öl, lite papper och ett stearinljus i en tom Jägermeisterflaska. Annars var där öde. Han började rabbla så kallade punkpubar för oss och när han kom till Trinkteufel sa vi stopp och belägg, det är dit vi vill! Ändå fortsatte karln pladdra på om än fler pubar och vi fick lägga manken till för att stoppa honom och få honom att tala om för oss hur vi skulle ta oss till omnämnda Trinkteufel. Han skrev en liten lapp till oss och sa åt oss att ta en taxichaufför dit för max fyra euro. Om vi sa det som stod på lappen vill säga, men jag och Siri och tyska är inte bästa av vänner så gav honom helt enkelt lappen och två timmar efter att vi lämnade Johannes och Mierendorffplatz var vi på önskade Trinkteufel. Jag ska återgå till arbetet och fortsättning följer. Givetviiiis, givetviiiiis!