nytt tillstånd

Siri köpte kängor på Tradera för länge sedan och nu har de kommit. Jag vill göra detsamma. Eller kängor och kängor. Jag vill ha tre-håls därför att jag tror att det ska bli vår. En vacker dag. Tobias kommenterade Siris kängköp med "Det är ju jättebra. Då slipper hon gå in dem." medan jag tycker att lite av charmen och historien med ett par nya kängor eller skor är hur plågsamt det är att gå i dem till en början. Och hur man inte kan använda dem så mycket som man önskar för att man då inte skulle ha hälar kvar att gå på. Så har jag det nu med mina oxblood(se bilden!) Det är en fröjd att gå ut med dem, jag känner mig extra fin och det är väl meningen. Samtidigt kan jag inte påstå mig skriva det här inlägget i annat syfte än att försöka ta kol på avundsjukan jag känner gentemot Siri och hennes nya, gamla kängor.

Jag har hamnat i något shopaholictillstånd och det är inte helt ovanligt att jag gör det när jag är hemma och febrig. Jag måste liksom ha någonting att sysselsätta mig med. Sådan tur är, är jag den här gången sjuk innan löning och inte efter. Ändå är jag på väg att köpa kläder jag inte vill ha som till exempel två Lonsdale-pikéer på Tradera, djävulens säljsida. Lejonet kutar omkring på kragen, det gillar jag inte alls. Ändå måste jag SMS:a Tobias och be honom säga åt mig att låta bli att köpa dem. Jag har ju redan ännu en Fred Perry-piké på väg, en Merc-jacka jag hittade till Tobias och snart en Lonsdale-tröja som ingen kommer få ta ifrån mig för att jag lite ser den som kärleken i mitt klädliv (kläd- och skoliv är olika liv). Ingenting någonsin under min uppväxt har tytt på att jag en dag ska drabbas av detta klädköparsug. Någon förvarning tycker jag att jag borde ha fått för nu är jag inte beredd på det här!

femtio och en dag

Det är 51 dagar kvar tills Cock Sparrer spelar på Fryshuset och det känns som om det är 51 dagar kvar tills det är vår. Så går det när svensken klagat på snöfria jular i tio år. Plötsligt blir det riktig vinter och det dröjer inte länge förrän vi klagar på den. Gnälliga svenskar, men inte för gnälliga. Man vill ju inte framstå som gnällig.

Vid den här tiden på året brukar det se ut som det gör ute nu, men det brukar inte ha gjort det i två månader. Någon frågade mig om jag gillar vintern och snö och jag kunde uppriktigt svara att jag inte gör det längre, men jag vet att jag ska göra det igen. Nästa år. Eller om två år.

som en tjej

Jag, jag, jag. Jag blir alltid aningen emo som i emotionell när jag suttit hemma mer än en dag med feber och dessutom alldeles ensam. Enligt mor min är det en av feberns mer vanligt förekommande följder så jag ska inte behöva oroa mig. Säkert vore det mer oroväckande om jag trivdes som fisken i vattnet alldeles ensam hemma med feber och beslutet att inte röka mer. Hur som helst. För att försöka låta bli att påverkas av nedstämdheten och hata mitt liv en timma varje dag så duschar jag, klär mig i Tobias kläder och målar mina naglar. Som en tjej. Aja.

Barrett's priveteers (inte riktigt lik Quilty's version).

Och här är Stan Rogers, mannen bakom Barret's priveteers och karln som Allan, jag och Siri mötte på Franken i Berlin, visat sig ha känt under den tid Stan fortfarande var i livet. Världen är så stor, så stor. Och Allan, ja, lite av Allan. Bilden nedan är förstås tagen av Siri.

-pet

Chips, smörgåstårta, kissnödig, Darkbuster. Gav upp i ett parti betapet mot Jessica "Jesen" och Marxie "rorschach" eftersom de var så långsamma. Betapet stressar mig till max och jag varnade dem innan. Efter två ord gav jag mig och jag skäms inte. När jag och Tobias hälsade på mor min på Gotland spelade vi Alfapet och jag vann med 304 poäng över mammas 218. Det gick inte så bra för Tobias, men nog om det.

Jag ska inte spela spel. Jag är ingen ödmjuk vinnare. Jag är fruktansvärd. And I'll try to make and I'll try to make it right.Älskar alltid Darkbuster och nu ska jag vila.

traderarg

Ibland blir jag så trött på Tradera och undrar varför de som säljer fina kläder alltid måste slänga upp dem där. Varför kan de inte bara ringa mig direkt och säga "Hej, jag tänker sälja mina fina kläder i din storlek för skamliga priser. Vill du ha?"? Då skulle jag kunna svara ja och så skulle alla slippa allt krångel och all stress och alla aggressioner, eller framför allt jag skulle slippa aggressionerna som växer inuti mig när någon försöker stjäla kläder framför näsan på mig. LÄGG AV. DE ÄR MINA. SLUTA BUDA, NI SKA ÄNDÅ INTE FÅ DEM.

Och så till något annat. Jag var inne på min väninna Jessicas sida på communityn Skunk idag och läste hennes intressen, vilka jag vill dela med mig av till er. Utan att skämmas.

Intressen

Chatta maybeeeee HångLa Have FUN KILLAR Look at TV you know LyssnA på MuZik meZZa My friends SHOPPA Skratta Snacka Sola SUPA! Zzzzova

fyllesvin

Ibland måste man bjuda på sig själv och ni kan tro att jag har tagit bort tagen på mig på Facebook. Här kommer den i alla fall. Som en lyckans present eller jag vet inte. Det var den årliga julaftonsmaskeraden och jag hade suttit hemma, slagit in julklappar, druckit julöl och lyssnat på grekisk punk. Laddat inför det stora kalaset helt enkelt. Alla älskar julen.Min kusin Agnes och min syster Nanna var också på maskeraden. Hela släkten faktiskt. Ja, typ. Inte riktigt.

elefarah

Till slut gick hon med på att skicka en bild när hon, Farah, är utklädd till elefant. Det ser ni kanske. Tjusig! Farah är alltid sådär glad när hon klär ut sig och därför är det så roligt att gå på maskerad med henne. Hon blir liksom lite hög på kostymer, men tänder bara på folk utklädda till reptiler. Ingen fest utan Farah!

ooooh yeah

Idag ska jag hitta ett foto på Farah när hon är utklädd. Hon har massor från en avlägsen maskerad, men av någon besynnerlig anledning vägrar hon skicka dem. Vi får se hur det slutar. Medan jag tjatar på henne ska jag lyssna på The Jam - Town Called Malice.

modellgasell

Vann pris på Dancing Dingo för mest tjusiga. Alla var utklädda till olika typer av idisslare, men ingen lika tjusig som jag och jag fick därför stå modell till affischen för nästa års makalösa maskerad.

firren

Själv var jag utklädd till en fisk, eftersom att idén var överväldigande och inspirerande. Ingen annan var utklädd till fisk och jag vann överlägset. Ingen brydde sig ens om att Steve Urkel var där. Fast... ingen kände ju heller igen honom och trots det att han var bjuden trodde ingen att han skulle dyka upp. Jag försökte gömma mig för kameran för att ge andra en chans att vinna. Eftersom alla inte stannar till prisutdelningen utgår juryn från bilder när de dömer tävlingen. Hur de lyckades fånga mig på bild, vet jag inte.

mingelbilder med färgtema

Träffade Steve Urkel på en maskerad här om veckan, och hittade precis en bild på min högteknologiska mobiltelefon som föreställer honom utklädd till räv. Han vann pris, men bara andrapris.

Vivvi var också där och vann någonting, men vad säger jag inte.

punk & disorderly

Jag kan inte låta bli att vara lite ledsen över det faktum att jag missar det här. Sedan ser jag förvisso Cock Sparrer på Fryshuset den 10e och bara tanken på det är förtjusande, hänförande, men. Ja. Förstås.

skalla sparka sluta aldrig slå

Det måste vara svart att komma iväg till jobbet när ens flickvän sitter och kissar iklädd en Grimsby Town-tröja och sjunger på någon låt av Gatans Lag.

slussen

Jag vill inte ha ny Sluss. Slussen är fin som den är, men alla stockholmare verkar onekligen inte vara överens på den punkten. Att det ska byggas om och donas och ha sig har jag vetat länge och det har legat som ett litet gruskorn i min känga hela tiden. Efter ett tag vänjer man sig och snäll eller svensk som jag är anpassar jag mig snart, vänjer mig och tänker på annat. Gnäller visserligen, men bara ganska mycket. Man vill ju inte framstå som gnällig...

Slussen är min ögonsten. Ja, lite. De få gånger jag suttit på Gondolen eller av någon anledning gått på bron där oppe har jag tittat ner på Slussen och låtit mig förundras över det kaos som ovanifrån ser ut att råda. Det är för mig omöjligt att förstå hur de tänkte när de byggde Slussen. Det är ju det som hela charmen för bövelen. Vi behöver väl inte ta kål på allt som är charmigt, så som det traditionella midsommarfirandet, Slussen och allt annat? Jag menar, det är ju inte lätt att veta vad Sverige var när landet numera är nytt. Stockholm är inte längre grundat på 1200-talet. Det grundas var tioende år eller något. Hur länge håller arkitektturmode i sig? År 1642, 1755 och 1935 har Slussen byggts om. På bilden ovan invigs Slussen för tredje gången. Vi nöjer oss tydligen inte. Jag tänker fan inte vara med på en invigning av någon sluss som ska rivas och byggas ny om bara några år igen.

Men. Jag lär anpassa mig till det likt till allt annat. Snart är Slussen inte Slussen längre utan bara ett minne blott och snart inte ens det. Så jag önskar att man kunde riva en skapligt ny byggnad och bygga en ny och sedan efter några år riva den nya och bygga än ännu nyare och så vidare i oändlighet. Det är kanske det vi gör. Hejdå.

ett svar på en kommentar

Snart beställer jag snart pizza till oss igen. Gårkvällen var en höjdare som tog slut lagom tidigt för min och Kalles del som däckade på varsit håll så fort vi var hemkomna från en av de väldigt få lokalpubarna i orten. Tobias och Martina spelade ölspel till förbannelse och mådde därefter idag. Slutet gott, allting gott.

Anna, jag kan inte svara på din fråga till dig direkt eftersom att du inte bidragit med någon kontakt i din kommentar, men här har du: cocksparrersweden.com, kjellhell.se, prettyshittytown.com. Det ryktas om att biljetterna släpps 18:00 ikväll. Hoppas att jag varit till någon hjälp över huvud taget.