nytt tillstånd

Siri köpte kängor på Tradera för länge sedan och nu har de kommit. Jag vill göra detsamma. Eller kängor och kängor. Jag vill ha tre-håls därför att jag tror att det ska bli vår. En vacker dag. Tobias kommenterade Siris kängköp med "Det är ju jättebra. Då slipper hon gå in dem." medan jag tycker att lite av charmen och historien med ett par nya kängor eller skor är hur plågsamt det är att gå i dem till en början. Och hur man inte kan använda dem så mycket som man önskar för att man då inte skulle ha hälar kvar att gå på. Så har jag det nu med mina oxblood(se bilden!) Det är en fröjd att gå ut med dem, jag känner mig extra fin och det är väl meningen. Samtidigt kan jag inte påstå mig skriva det här inlägget i annat syfte än att försöka ta kol på avundsjukan jag känner gentemot Siri och hennes nya, gamla kängor.

Jag har hamnat i något shopaholictillstånd och det är inte helt ovanligt att jag gör det när jag är hemma och febrig. Jag måste liksom ha någonting att sysselsätta mig med. Sådan tur är, är jag den här gången sjuk innan löning och inte efter. Ändå är jag på väg att köpa kläder jag inte vill ha som till exempel två Lonsdale-pikéer på Tradera, djävulens säljsida. Lejonet kutar omkring på kragen, det gillar jag inte alls. Ändå måste jag SMS:a Tobias och be honom säga åt mig att låta bli att köpa dem. Jag har ju redan ännu en Fred Perry-piké på väg, en Merc-jacka jag hittade till Tobias och snart en Lonsdale-tröja som ingen kommer få ta ifrån mig för att jag lite ser den som kärleken i mitt klädliv (kläd- och skoliv är olika liv). Ingenting någonsin under min uppväxt har tytt på att jag en dag ska drabbas av detta klädköparsug. Någon förvarning tycker jag att jag borde ha fått för nu är jag inte beredd på det här!